Beatricejonsson

Kul att ni tänkte på att fråga mig om jag ville vara med på avskedsfesten i måndags ... Int. Trodde att vi fortfarande var vänner på nåt sätt, men uppenbarligen hade jag fel om den saken. Känns taskigt att bli dissad på det sättet när alla andra var med, hade det förstört eran perfekta lilla tillställning att bjuda in mig? Men lev ni era jävligt perfekta liv med era jävligt trevliga vänner, det här var sista gången jag brydde mig.

Jag har likaså aldrig passat in i er grupp. På era foton på internet från tjejkvällar mm. har jag nog aldrig varit med på ett kort, kul att ni skäms för att ni är med mig! I blogginlägg mm. blir jag aldrig omnämnd, de andras namn står med en miljard hjärtan bakom. Ni tänker inte på det, men jag gör det, och jag blir alltid lika ledsen.

Det är så himla annorlunda här i Skellefteå, och jag är jävligt glad att jag flyttade! Så mycket det betyder för mig varje gång någon frågar om man inte ska vara med, lägger ut bilder på en i sitt fotoalbum, helt enkelt bryr sig <3 Precis som det alltid borde vara.

Jag fattar inte varför jag inte får skriva ut namnet på en viss häst jag rider, på mina filmer på youtube. En viss person, nämner inga namn, vill nämligen inte att jag gör det, eftersom att hon vill att hästen ska vara "anonym". Bara det då att en häst som deltar i tävlingar aldrig kan bli anonym liksom ... Fattar inte hur hon resonerar!

Idag har jag i alla fall varit med pappa och Joakim till Luleå, först var vi på F21 museumet, sedan skulle vi kört go-cart men det regnade rätt kraftigt så vi hälsade på några bekanta till pappa istället. Efter det blev det att gå på bio, Narnia, och den var bra även om jag satt och var kissnödig genom halva filmen ... :-S

Idag får jag den underbara känslan, att såhär ska livet vara! :-) Jag är (hemma) i Råneå, jag har tillbringat hela dagen med min goda vän Jenny, jag har ridit en häst jag inte suttit på på evigheter och jag har tagit årets första dopp! Kunde dagen över huvud taget blivit bättre när jag fått göra allt det där jag tycker om?

Det är nog så, jag gillar inte heller förändringar, jag vill också att allt ska vara som det (alltid) varit. Kanske är jag lite smått störd då :-)

Jag fick just ett mejl, ett mejl som plötsligt påminde mig om känslan av att inte höra hemma. Känslan av att vilja befinna mig någon helt annanstanns. Jag vill tillbaka till Råneå, jag vill att allt ska bli som förr och jag vill representera och rida för den för mig välkända klubb som jag växt upp på. Visst, inget kommer någonsin att bli som det var, men jag är ändå hellre där, för där kan jag ändå känna att jag hör hemma. Här känner jag mig varje dag som en utböling, jag kan inte bli kvitt känslan av att vara totalt annorlunda, och jag har blivit någon jag inte vill vara. Jag har sagt saker som säkerligen fått mig att verka som en dum, klagat på saker som andra sett som självklara, för att de växt upp med det, älskar sin ridklubb obevekligt och är vana vid saker jag själv tycker är vansinniga. Jag har växt upp på en kommundriven ridskola, och skillnaden att komma till en ideell förening, är enorm. Jag står inte ut med det, jag vill inte ens försöka stå ut med det, jag tycker det är totalt galet, för jag är en utböling och kommer aldrig kunna bli något annat. Jag vill "hem".

Idag har jag kämpat mig iväg till ridklubben med moppen för att se när min förra medryttarhäst Chatte blev hoppad. Moppen var väldigt motvillig till att starta, men tillslut gick det som tur var. Hoppningen gick i alla fall bra och hans ryttare gjorde ett bra jobb på hästryggen. De fick till några riktigt fina rundor tillsammans och Chatte såg väldigt trevlig ut! :-) Är glad att jag pallrade mig dit efter inbjudan, behövde komma ut och få lite solljus och hade ändå inget bättre för mig ... Senare idag ska jag och rida Hero visserligen, men jag får se när det blir.


(Ett levande bevis på att varmblod också kan hoppa!)

Jag har inte bloggat sedan jag kom hem från semestern, tror aldrig jag låtit bli att blogga under en så lång period förut! Och detta beror inte ens på att jag inte haft något att skriva om, känner helt enkelt inget större behov av att blogga längre efter min "bloggrehabvecka" i Stockholm och Uppsala. Men nu har jag i alla fall tänkt skriva några rader om dagarna som gått!

I tisdags efter att jag ridit ut med Hero, blev det till att fara på loppis med mamma efter att grannarna kommit och frågat oss om vi ville följa med dem för fika efter loppisen, vilket vi ville. Det blev en trevlig avslutning på dagen!

Igår red jag också ut med Hero, det var dock regnigt och han var rädd för vattenpölarna. Men förutom det hade vi ganska kul, blev mycket rejsande i galoppen! Annars gjorde jag inte mycket mer igår dock.

Idag följde jag med mamma på en auktion som låg drygt 3 mil från där vi bor. Auktionen var dock mycket större än vi väntat oss och där var fullt med folk. Sakerna blev alltså dyrare än om auktionen varit mindre, men mamma ropade in en lampa i alla fall som var söt och som vi ändå lyckades få relativt billigt av någon anledning. Sedan gick vi på ett ganska stort med mysigt café på hemvägen, där vi åt oss riktigt mätta på god räkmacka. Vi hann även med ett kortare stopp för att kika på en mindre gårdsloppis innan vi fortsatte resan hemåt. Senare red jag Hero på ridbanan, det blev en ordentlig genomkörare i dressyren och det kändes ganska okej. Resten av kvällen har jag bara suttit hemma och försökt fördriva tiden med att titta på hästannonser och lite annat. Inte för att jag ska ha någon häst, men man vet aldrig vad man hittar för intressant ;-)