Beatricejonsson

Idag har jag ridit lilla Hero, det blev till att testa hoppa tre hinder i följd med två galoppsprång mellan varje hinder. Visserligen låg ribban på ynka 30 cm, men jag har ju inte provat hoppa flera hinder med honom förut :-P Det gick dock över förväntan, och lillprinsen skötte sig gallant om än han var lite väl taggad då Babbe i hagen bredvid drog igång honom, hehe.


(Gulliga hinder va?)

Imorgon drar jag iväg på bilsemester i Sverige med pappa och Joakim, så då kommer jag nog inte blogga under veckan vi är borta. Vi ska blandannat till Stockholm, och det ska bli skoj :-)

Vi hörs om någon vecka alltså!
Ha det bra så länge :-)

Jag nämnde ju i ett tidigare blogginlägg att vi var på stadsfesten och såg Amy Diamond uppträda typ en halv låt innan hon försvann av scenen. Jag nämnde ju också att jag mejlat till Amy Diamonds myspace sida för att fråga vad som egentligen hänt, och att jag fått svar av en moderator där att det kanske varit soundchecket? Nu fick jag i alla fall ett till mejl därifrån, den som mejlade mig tidigare hade nu pratat med Amy och fått bekräftat att det vi sett var soundchecket. Inte för att någon i publiken fattade det, men nu vet jag i alla fall :-P Hehe!


(Bild från melodifestivalen, tagen från expressen.se)

Oj oj oj, nu har man verkligen hållt igång den här sena kvällen kan jag då säga! Som jag nämnde i det förra inlägget så spelade vi alltså fresbeegolf med grannarna och deras gäster (jag kastade fresbeen åt fel håll ...). Efter det så spelade jag badminton med "småbarnen", dvs. Maria äldst på 13 år, sedan två till som var betydligt yngre än så. Fick även ställa upp och leka galen vildhäst som vildhästtämjarna försökte fånga utan framgång. Sedan gick vi upp på studsmattan och lekte "bolleken", för den minsta stackaren gick det inte så bra att träffa oss som hoppade, så ibland fick man låta sig träffas för att hon inte skulle bli sur :-P När vi lekt klart drog jag mig hemåt, kom nyss hem med iskalla fötter och med svetten rinnandes nerför kroppen. Mysigt värre! Men det var ändå rätt kul ändå, om än krävande :-P Det är dock bra att jag blir lite härdad, i augusti ska ju vi sommarjobbare nämligen hålla i ett tredagars ridläger för småbarn på ridskolan. Det ska bli skoj! Det jag gillar med mindre barn är att de är så lätta att umgås med, det blir aldrig några pinsamma tystnader eller besvärade ögonblick. Fett nice! ;-)

Idag var jag in till stan med mamma och Joakim. Där pågick stadsfesten för fullt, och när vi gick förbi en scen upptäckte vi att det var Amy Diamond som sjöng och gick för att kolla. Dock så hann vi inte se mer än ungefär en halv låt förrän hon gick av scenen. Sedan efter en stund kom hon upp och började sjunga igen där hon slutat sist, men sen avbröt hon sig mitt i låten och försvann av scenen igen, liksom trummisarna och alla. Sedan kom de som spelade tillbaka men inte Amy, de kollade mot där hon gått ner men när hon inte kom gick de av scenen igen. Alla i publiken blev jätteförvirrade och fattade ingenting. Vi hade i alla fall inte tid att stanna och se vad som skulle ske härnäst utan gick och åt istället. Jag tog en jättegod oxfilérulle med bearnésås- starkt rekommenderad!

När jag varit i stallet och ridit ut med Hero så mejlade jag till Amy Diamonds myspacesida och frågade vad som egentligen hände tidigare idag. Såg nu att jag fått svar från någon moderator som trodde det kunde varit soundchecket vi såg ... Men det såg verkligen ut som att Amy uppträdde ju, och inte som något soundcheck!?

Nu på kvällen har familjen i alla fall varit upp till grannarna där vi körde en femkamp med en massa annat folk. Dock så var jag inte till mycket hjälp och plockade inte poäng i varken ringkastning, fresbeekastning, hästskokastning eller basket. Urselt gick det med andra ord för mig som individ, vårt lag vann dock hela tjotabalongen! :-D Nu ska vi tydligen dit igen och köra en fresbeerunda säger mamma ... Så gokväll på er då!

Shit pommes frites! Hittade några bilder från ett ridläger jag var på för några år sedan. Gud så dåligt jag red! Erkänn jag har utvecklats?!


(Ridläger i Älvsbyn, jag å Nettan)

Idag har det varit ganska slappt på sommarjobbet måste jag säga. De tre sista timmarna hade vi verkligen ingenting att göra, så det slutade med att vi i alla fall putsade insidan av fönstren, mockade ur sjukhagen en extra gång och planerade inför ridlägret vi ska hålla i sen i augusti. Sedan åkte Ganzie idag, ridskolans gamla trotjänare som typ alltid stått där. Men hoppas hon får det bra hos sin nya ägare i alla fall!


(Ganzie några timmar innan hon åkte. Är sjukt nöjd med den bilden faktiskt!)

Moro är förresten väldigt sällskapssjuk, när jag skulle fylla på vatten i hans hinkar följde han efter mig hela tiden varenda gång jag kom. Han är bara för söt, synd att han är som han är annars bara ... Men i hagen är han världens goaste och lugnaste!


(Tosshästen Moro har ändå charm. Kommer sakna han när han åker)


(Keria är till salu och har en köpare om hon går igenom besiktningen. Blev ganska nöjd med bilden!)

Gissa en gång vad jag gjort idag på sommarjobbet? Vad du än trodde så trodde du fel, för jag har nämligen flugit! Jepp, ett plan med plats för fyra personer, varav en av passagerarna var jag. Klart ni börjar undra vad jag gör i ett flygplan när jag sommarjobbar i ett stall, så jag ska förklara det för er. När vi haft fikapaus har vi nämligen för det mesta haft sällskap av jättesnälla Lasse som idag bjöd med oss sommarjobbare på en flygtur som vi givetvis inte tackade nej till (Han har flugit hur många år som helst). Det var verkligen en upplevelse att åka i ett så litet plan, luftgroparna kändes som fritt fall och jag överdriver inte! Vi åkte blandannat över ridskolan där vi sommarjobbar, och där stod några från stallet och vinkade till oss för fullt då de visste att vi skulle komma :-) Kände mig dock lite smått illamående under turen, så jag var ändå glad när vi kom ner på marken igen efter någon kvart eller så! Efter det åkte vi till flygplatsen där vi fick jättegod lunch, faktistk det godaste jag smakat på mycket länge! Riktigt trevligt avbrott från det vanliga jobbet i stallet måste jag säga! :-D

Red Hero nu på kvällen, skuttade blandannat lite smått över två småhinder max 50 cm. När det går så bra som det gjorde idag är jag verkligen helt övertygad om att det är honom jag vill rida. Men jag vet inte ...? Nu ska jag i alla fall gå ner och duscha tror jag, men det beror på om Walle duschat klart såklart, han stod nämligen i duschen när jag kom hem för ett tag sedan och jag har ingen lust att dela dusch, hehe. Menmen, den som inte kollar får inget veta ;-)

Efter att bloggen har legat nere i nästan ett år då jag haft en annan blogg, är det tillslut dags att damma av den igen efter omständigheter med den andra bloggen som jag inte tänker nämna något om här. För att dra mitt liv i nuläget lite kort, så har jag en delfoderhäst som heter Hero och är en C-ponny new forest. Jag har ett bra liv som jag trivs med, MEN jag har ett problem.

Detta problem är anledningen till att jag känner att jag måste börja blogga igen. Okej, det OCH i brist på annat att göra :-P Det är nämligen så att jag är ganska precis i storleken på Hero, växer jag mer lär jag väl kanske bli för stor. Därför tycker Heros ägare att jag ska börja rida hennes andra, stora häst till hösten. Havanna är jättefin, men hon är inte Hero. Vad ska jag göra? Om jag inte växer (vilket jag inte tror jag kommer) så skulle jag kunna rida Hero tills jag fyllt 18 (är ju snart 17 nu). Men jag vet inte, kanske ser jag ändå bättre ut storleksmässigt på Havanna? Ska väl nämnas att båda hästarna är världens finaste.


(Havanna)

Idag har jag förresten känt att jag nära på riskerat livet. Det finns nämligen en häst där jag sommarjobbar som är ganska ny på ridskolan, men eftersom att den inte passar där ska den skickas tillbaka till där den köptes ifrån. Hästen är i alla fall lite tokig enligt mig, verkar inte särskilt mycket hanterad och har nog en del överskottsenergi då den mest stått i en hage på sistone såvitt jag vet. Det började i alla fall med att jag skulle ta in Moro som han heter. Han vände sig om och jag kunde inte få honom att vända. Han såg ut som att han skulle explodera när som helst. Tillslut lyckades jag dock få honom att gå åt rätt håll, då drog han dock och skulle iväg, men jag lyckades faktiskt få in honom i stallet, vilket jag faktiskt själv är förvånad över :-P Sedan började jag då borsta, han var nog kittlig eller vad det nu kan ha varit, men han skulle i alla fall flytta sig mot mig hela tiden, stod och skrapade häftigt med framhovarna och så. Försökte dock bara vara konsekvent med att säga till honom, och tålmodigt flytta bort honom från mig gång på gång. "Du behöver inte försöka vara duktig och uppfostra honom, borsta bara" eller hur det nu var en i stallet sa till mig. Dock så var det för det första bara för min egen säkerhet som jag gång på gång korrigerade honom, sedan fungerar jag så att jag alltid vill testa vad jag kan åstadkomma, och såg det som nyttigt att försöka med honom och se vad jag kunde göra. Mot slutet såg han faktiskt hyfsat lugn ut i alla fall! Sedan när jag skulle ta ut honom i hagen dock så piggnade han till, men jag hade kedjegrimmskaftet den här gången och lyckades faktiskt få ut honom i hagen, oskadd! Erkänner att jag var väldigt mycket på min vakt när jag skötte om honom, kände mig absolut inte säker om man säger så, men jag är stolt ändå över att jag vågade och klarade mig oskadd! :-P